It was not your fault, but mine

Skriver inget längre hittar ingen motivation. Jag fungerar inte som jag ska när saker och ting inte riktigt är som de ska. Livet rullar på som vanligt, ena sekunden är jag superduper och andra ligger jag på botten av döda havet. Jag borde vara super lycklig för att jag åker till thailand på söndag men inte ens de gör att jag riktigt rycker upp mig vilket är sjukt, de vet mina vänninor. Att saker och ting kan påverka en så otroligt mycket eller ja mig iallafall. Det är nog så att jag är så outvecklad i mitt lilla huvud och inte kan så mycket om denna stora värld och därför påverkas jag av precis allt som är runt om mig. Jag vill vara som Håkan och kunna sätta ord på allt man känner men det kan jag verkligen inte utan det bara tar som stopp, det är som ett stopp i näsan när man är förkyld, alltså att det är helt helt omöjligt att få in någon luft. Ja dålig jämförelse men det var de bästa jag hade att komma med nu ska jag fortsätta plugga psykologi sedan ta en halv lång prommis med hundarna och lukta på snön..
Jag vill kunna gråta för att få tillåtelse att tycka synd om sig själv men jag vill inte gråta för att jag vill inte tycka synd om mig själv för de problem jag har är ilandsproblem jämfört med barnen i Afrika.
Sa jag att jag har resfeber

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0